Sömnlöshet

Det här med sömn känns väldigt frånvarande just nu. Många tankar som snurrar. Jag förstår fortfarande inte. Kommer jag någonsin förstå?

Det är så overkligt. Tidsuppfatting, minne och sömn är saker som inte är som vanligt. Nåja, ibland brukar jag vara förvirrad. Det är bara lite jobbigare nu.

Ensamheten behöver inte vara så närvarande nu tycker jag. Kan man byta ut ensamhet mot sömn? Tips mottages tacksamt!

Tack för allt stöd!

Sextonde december tjugohundratretton

Igår när jag julpyntade här hemma så kom en såndär känsla igen. Känslan av att jag aldrig skulle få träffa farfar igen. Jag ”viftade” bort känslan och försökte vara positiv. Jag tänkte ”det är klart att jag ska få träffa farfar igen”.

Imorse ringde pappa. Han ringde och berättade att världens bästa, älskade farfar dog inatt. Runt ett i natt somnade han. Jag gick sönder. Åkte till jobbet. Grät och grät och grät. Runt halv tio gick jag till stationen. Mötte faster. Satte mig i bilen där pappa och farmor satt.

Vi åkte till gryta. Kom lite tårar då och då påvägen dit. När vi närmade oss farfars dörr bröt jag ihop. Jag kände mig liten. Så jävla liten. Pappa tog min hand och öppnade dörren. Där låg han. Han som var min farfar, men det var inte han. Det kändes inte som honom.
Jag bara grät och grät. Skakade. Trodde jag skulle falla ihop. Pappa höll om mig. Världens bästa pappa ❤

Det var inte farfar som låg där. Han andades ju inte! Min farfar andas ju! Han är inte blek och ligger orörlig och nedbäddad i en säng. Det kan inte vara sant. Det känns som en mardröm. Det är inte sant. Jag har fortfarande inte förstått det. Vet inte om jag någonsin kommer att göra det.

Men. Jag är otroligt glad och stolt över mig själv. Jag följde med. Jag vågade åka och se honom. Min älskade farfar.

Jag visste att jag skulle ha ångrat mig om jag inte åkte dit. Men jag följde med. Det var och är jobbigt. Men jag försöker se något positivt i allt.

Farfar. Min farfar. Jag förstår inte. Jag hoppas du har det bättre där du är nu. Jag tror du ser oss. Nu slipper du smärtan. Jag hatar cancer. Fuck cancer.

Jag älskar dig farfar! ❤

Igår när jag julpyntade så sa jag att jag blir ledsen om stjärnan inte funkar.

Efter jobbet åkte jag och rosa-shoppade julsaker. Kände att jag behövde mer rosa. Just idag behövde jag rosa. Tog på mig en rosa tröja över allt svart jag hade på mig.

Jag köpte rosa ljus till granen. Lite julkulor. Sen köpte jag även en till stjärna. En rosa. Och två lampor. En till stjärnan och en till nya stjärnan.

När jag skulle byta lampan i den trasiga stjärnan så började den lysa. Jag vill tro, tror och kommer att tro. Att det var farfar. Stjärnan var farfar. Han visade att han kommit fram nu. Att han är den starka ljusa stjärnan.

Vila i frid, älskade farfar! Vi saknar dig redan

20131216-232636.jpg

Du tog mina kalla händer, och försökte värma dem med den lilla värmen du hade kvar!

Jag är glad att det är ett av de sista minnena jag fick med dig.

20131216-232816.jpg

Nu ska en trasig liten Lina försöka sova.

Tack för allt stöd, alla hjärtan, alla kramar, alla tankar ni ger mig och oss nu. Vi behöver det!

Anonym

20130214-202502.jpg

Idag fick jag en chock. Ingen negativ chock. Bara en positiv, spännande chock. Det kom blombud till m i g på jobbet! Tre helt underbart fina rosa rosor. Och choklad! Men från vem? Det stod inte vem det var ifrån! Men det måste vara någon som vet att jag ä l s k a r rosa!

Tack fina du, vem du än är! Du gjorde min dag! Hör av dig om det var du!

Livsförändring?

Igår gjorde jag det. Jag skickade det där mailet. Det där mailet som jag har grubblat och funderat över länge. Igår. Läskigt, roligt och spännande! Är jag redo? Vad har jag att vinna? Vad har jag att förlora? Jag vet inte. Spännande!

K a o s

Hade tid hos min sjukgymnast idag. 16:30. Det sket sig. Rejält. 16:35 hade jag inte kommit ut från Västerås än. Hade tagit mig till skälby, men då var det för sent. Så kunde iaf svänga av vid Skälby och möta bilarna.. Det var kö från Erikslunds Shopping Center till gamla köpingsvägen typ. galet. E18 stod i princip still. Har nog aldrig varit så lite bilar på Erikslund förut tror jag. Åkte Norrleden tillbaka till stan. Var hemma igen 17:15. allt helt i onödan :( jag trodde det skulle gå sakta, men inte att det skulle stå still. Ca 30 olyckor på E18 idag. Men värsta olyckan är den i Skåne, ca 50 lastbilar och ca 50 personbilar. 3 döda.

Jag fick lite sladd bakom Ica Maxi på Erikslund. Tur att det inte kom någon bil!

Kanske ska gå till jobbet imorgon trots allt. Har läkartid 15:30 för min hals. tar ju typ max 20 min att gå.

Igår  vad jag hos tandläkaren för visdomstanden. Den uppe till höger kunde de inte göra något åt. tandkött som ”hänger” som jag tuggar på så det blir irriterat.

Nere till vänster sköljde hon iaf. Och så åkte jag på penicillin. 10 dagar. Kåvepenin, Var snäll!

Det var rätt skönt att komma hem och lägga sig i sängen under täcket med mina iskalla fötter. Nu blir det nog en film och snart lite mat.

Lagade pappas goda pasta med ädelost- och champinjonsås igår. Så sjukt gott, fast jag inte gillar ädelost så värst mycket egentligen.

Mindre en än vecka

Panik. Jag fyller år på fredag. Det är snart. Jag vill inte fylla år längre. Förut gillade jag att fylla år, men nu går det fan för fort.

S T O P P.

24. 24. 24. Siffrorna snurrar runt i huvudet. 24. T J U G O F Y R A snart 25. snart 30. Gah.

Jag brukar inte känna såhär. Varför gör jag det? Varför gör jag det just nu? Läskigt.

Det är nånting som inte är som det ska. Varför?

P-p-p-lease don’t do this to me.