Det här med sömn känns väldigt frånvarande just nu. Många tankar som snurrar. Jag förstår fortfarande inte. Kommer jag någonsin förstå?
Det är så overkligt. Tidsuppfatting, minne och sömn är saker som inte är som vanligt. Nåja, ibland brukar jag vara förvirrad. Det är bara lite jobbigare nu.
Ensamheten behöver inte vara så närvarande nu tycker jag. Kan man byta ut ensamhet mot sömn? Tips mottages tacksamt!
Tack för allt stöd!
